Stavhoppets historia

Friidrott
Stavhoppets historia

Stavhopp är en av de mest fascinerande sporterna att titta på. Idrottare trotsar gravitationen och lyfter sig själva högt upp i luften för att sedan störta ner igen. Deras form måste vara felfri och deras styrka måste vara utomjordisk för att de ska lyckas med vinnande volter. Stavhopp kan spåra sitt ursprung ända tillbaka till antikens Grekland, även om tävlingen har genomgått ett antal förändringar sedan dess. Fortsätt läsa för att lära dig mer om stavhoppets historia.

Innehållsförteckning

Stavhoppets historia

Stavhoppets ursprung går faktiskt tillbaka till det antika Grekland, även om det på den tiden var mer en aktivitet än en organiserad sport. De gamla grekerna, liksom medlemmar av andra kulturer, använde långa stänger för att hoppa upp och över föremål, men de gjorde det antingen för skojs skull eller när det var nödvändigt, t.ex. när de behövde ta sig upp på toppen av en hög konstruktion. Trots att de kände till denna färdighet ingick inte stavhopp i någon av de gamla grekiska olympiaderna. Ändå tjänade denna användning av stavar som grund för den moderna sporten.

Efter de gamla grekerna kommer nästa rekord om stavhopp från 1500-talet. Människor i England använde stolpar för att kasta sig över klyftor, t.ex. floder och bäckar. Även om vänskapliga tävlingar förekom, var stavhopp fortfarande ingen organiserad sport och förblev ett praktiskt transportmedel.

På 1800-talet fick stavhopp äntligen sin officiella idrottsstatus. 1812 var den första organiserade tävlingen någonsin, då en tävling hölls i England, en populär plats för volter på den tiden. Senare under århundradet antog en gymnastikförening i Tyskland aktiviteten och började utöva den samt anordna tävlingar. Dessa tidiga tävlingar bestod av trästänger av hickory eller ask, och idrottsmännen voltade sig själva över en stång, ungefär som i dagens tävling.

I slutet av århundradet hade stavhopp blivit populärt över hela världen. Det ingick som en av de första tävlingarna i de första olympiska spelen 1896 och har varit en del av spelen sedan dess. För kvinnor har stavhopp varit en medaljgrundande tävling sedan spelen 2000. Stavarna i dag är gjorda av glasfiber, vilket ger hopparna en idealisk balans mellan styrka och vikt. Även om den utrustning som används och de höjder som volterats har utvecklats mycket sedan antiken, finns samma mål kvar, nämligen att använda en stång för att klara så hög höjd som möjligt.

Viktiga datum och fakta Tidslinje

1812: Den första organiserade stavhoppstävlingen någonsin hölls i England i år. Stavhoppning hade varit mycket populärt i England som ett transportmedel, eftersom det fanns många kanaler och vattendrag i landets kärr och träsk som man behövde korsa. Människor använde stavar för att hoppa över dessa sträckor, och i de första tävlingarna försökte man se vem som kunde korsa den längsta sträckan.

1850s: Ett tyskt gymnastikförbund införde stavhopp i sitt program och sporten började få fotfäste i Europa. I takt med att fler idrottare exponerades för stavhopp och började utöva det, växte sporten i popularitet och spreds till andra regioner.

1896: Vid de första olympiska spelen ingick stavhopp som en av de ursprungliga friidrottstävlingarna. Den första som tog hem en guldmedalj i tävlingen var den amerikanske hopparen William Welles Hoyt, som klarade en höjd på 3,30 meter, eller 10 fot 10 tum.

2000: Vid de olympiska sommarspelen 2000 fick kvinnor för första gången tävla i stavhopp. Den första guldmedaljören någonsin var amerikanskan Stacey Dragila, som klarade 4,60 meter, eller 15 fot 1 tum. Tävlingen var faktiskt extremt jämn, vilket ledde till en explosion i populariteten av stavhopp för kvinnor.

2009: Inte långt efter att stavhopp blev en olympisk sport för kvinnor, klarade den ryska idrottaren Jelena Isinbajeva rekordhöjden 5,06 meter, eller 16 fot 7 tum. Isinbajeva satte det olympiska rekordet på 5,05 meter året innan vid bara de tredje spelen någonsin då kvinnliga stavhoppare fick tävla. Hennes hopp 2009 är fortfarande världsrekord.

2022: Den svenske stavhopparen Armand Duplantis satte världsrekord i hoppning för män. Med en markering på 6,20 meter slog Duplantis det tidigare världsrekordet med sex tum, en imponerande bedrift.

VANLIGA FRÅGOR

Vad är stavhoppets historia?

Stavhoppning har sitt ursprung i den antika grekiska kulturen, då människor använde stavar för att hoppa över föremål eller på toppen av höga strukturer. Med tiden blev det populärt i 1800-talets England, där folk använde stolpar för att kasta sig över kanaler och vattendrag. I slutet av århundradet hade stavhopp blivit en populär sport och ingick i de första olympiska spelen 1896.

Vem uppfann stavhopp?

Det finns ingen tydlig uppfinnare av stavhoppningen, eftersom aktiviteten var mer ett praktiskt transportmedel än en sport när den började. Användningen av en stolpe för att ta sig upp på höjder kan dock ses för första gången i det antika Grekland. Tävlingar i stavhopp uppträdde för första gången i England 1812, och sporten började få större spridning i Europa i mitten av 1800-talet när den infördes i gymnastikprogrammen.

Var började stavhoppningen?

Stavhopp startade i det antika Grekland. Det finns faktiskt målningar från denna tid som visar människor som håller stora stänger på samma sätt som moderna volterare gör, vilket tyder på att det var under denna tid som volten började. Stavhoppning erkändes dock inte som en sport av de gamla grekerna. Organiserade tävlingar för evenemanget började i England i början av 1800-talet, där stavhopp fortfarande är populärt än i dag.